Skadan är stor...
Såret är djupt...
Tiden rinner...
Snön täcker allt...
Såret djupt inne..
Det läker aldrig.
fredag 27 februari 2009
tisdag 24 februari 2009
måndag 23 februari 2009
söndag 22 februari 2009
Ur "Ljungars Saga"
" Vidskepelsen är lika gammal som världen och skall aldrig kunna fullkomligt utrotas, så länge världen står. Den antager endast under olika tider olika form. Vid tiden för denna berättelse hade katolska läran i Finland, långt ifrån att förmå med roten upprycka den gamla hedniska vatron, endast förökat den med egna tillsatser, varav hände sig att folktron i landet ännu kort före reformationen -- och mångenstädes ännu långt senare-- utgjorde en besynnerlig blandning av hednisk och kristen vidskepelse. När konungar och hövdingar, biskopar och lärde fullt och fast trodde på trolldom och signerier, häxor och tomtar, näckar och skogsrån; ja, när religionen själv till största delen bestod av legender om Sankt Erik, Sankt Olof, Sankt Henrik, Sankt Hemming och otaliga andra helgon med deras reliker och underverken på deras gravar; vad kunde man vänta av det godtrogna folket, som med eller utan avsikt hölls i den grövsta okunnighet? Ingen lärer därför undra, att en gammal laxfiskare och en fattig mjölnaregosse. trodde på hednisktotyg i skogen likså visst som att Sankt Henriks ben hade botat bilnda och lama; och om förnäma herrars barn visste något mera än de, så bestod deras större kunskap blott i ett förråd av sådana underliga släktsagor, som aldrig saknades och utgjorde en sorts ny trosartikel i de gamla riddareborgarna"
Jag vet att gamla råttor ha hvassa tänder.
Jag vet att den kvast, som blifvit sotig i ugnen, sköljs
icke ren med aftondagg. Jag vet att hjörnens ungar
icke gärna gå till det ide, där deras fader är dräpt.
Den benägne läsaren, som funnit så många oförklarliga,
för att ej säga öfvernaturliga händelser i denna
berättelse, skall kanske icke finna detta mera sällsamt,
än mycket annat. Tiden var så till sitt innersta genomträngd
af allt slags vidskepelse, hednisk och katolsk
vantro om hvarandra, att alla dessa företeelser hade
däri sin sanning och verklighet. Tron, som försätter
berg, är alltså i stånd att rubba naturens kända lagar,
och det som en tid eller en människa fullt och fast
tror, det är för den tiden och för den människan fullt
och fast verkligt.
Ljungars Saga
Fulminat, fulget, refulget
Vårt Hems Förlag , Stockholm 1928. 350 sidor.
Jag läste denna vecka den här romanen, skriven av kära skalden Z Topelius. Den är skriven på ett fint, detaljrikt språk. En spännande historisk roman som handlar om Ljungars , ett adel ätt i Finland och deras öde under en orolig tid under1500-talet. Riddare, knekter, krig, förräderi, katolska kyrkan , biskop Arvid Krurck, Fru Ursula, Birger och Beata, David, Nådendal kloster, Ljungars Vita Flicka, och Ljungars källa. Sagan är blandat med folks vidskepelser och folk tro på ett sätt som gör den rolig och spännande.
tisdag 17 februari 2009
Skalden Z Topelius
Zacharias Topelius, eller Zachris Topelius, född 14 januari 1818 på Kuddnäs gård i Nykarleby, Finland, var en finlandssvensk författare, tidningsman och historiker. Släktens gamla finskspråkiga släktnamn var Toppila. Sedan var namnet Toppelius på latin. Zacharias Topelius fader ändrade namnet till Topelius. Topelius var son till en provinsialläkare och växte upp på Kuddnäs gård i Nykarleby. Han gick en tid i skola i Uleåborg och var privatelev hos J.L. Runeberg i Helsingfors där han blev student 1833. I juni samma år skrev han in sig i Österbottniska avdelningen och i oktober inledde han studierna vid universitetet. Topelius blev fil. kand. år 1840 och fil. dr. 1847 i historia. Han var redaktör för Helsingfors Tidningar 1841-1860. Extraordinarie professor i finsk historia vid Helsingfors universitet blev han år 1854, och år 1863 ordinarie professor i finsk, rysk och nordisk historia, senare professor i allmän historia. Han var universitetets rektor 1875-1878. (Källa: Svenska Wikipedia)
torsdag 12 februari 2009
söndag 8 februari 2009
tisdag 3 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)